Skötsel av Sjöskumspipa

Skötsel av sjöskumspipa kräver att man medvetet överger en del av de vanor man lärt sig med briarpipor. Sjöskum är ett poröst och relativt mjukt mineral; det absorberar värme, drar åt sig fukt och byter med tiden färg när det förs upp genom ytan av de oljor som tobaken lämnar efter sig. Skötselns syfte är därför inte bara renlighet, utan även att hålla denna färgning vid liv utan att skada huvudet och det vaxlager som täcker ytan.

Varför ett Sotlager Inte Önskas

I briarpipor lämnas ett tunt lager sot (cake) kvar för att skydda huvudet mot förbränning. I sjöskum finns inget sådant behov: mineralet brinner inte och behöver därför inget skyddande lager. Den återkommande varningen i tillverkares och återförsäljares guider är att ansamlat sot vid uppvärmning kan expandera snabbare än sjöskummet och därmed spräcka huvudets vägg. Ett tjockt lager hindrar dessutom oljorna från att tränga in i porerna, vilket bromsar färgningen. Därför torkas huvudets insida av med en mjuk trasa eller pappershandduk efter varje rökning, när pipan svalnat; man låter inget skorpigt lager bildas. Reamning, den metod som tillämpas på briar, gäller inte här; för briarsidan av ämnet, se artikeln sotlager och reamning.