Luftflöde: Debatten om Pipans Rökkanal

Luftflöde avser tvärsnittet på den rökkanal som löper från piphuvudets botten till munstyckets spets i en pipa, och hur detta tvärsnitt återspeglas i röken. Termen är också namnet på en debatt som pågått inom gemenskapen sedan slutet av 1990-talet: hur bred ska kanalen vara, och bör användaren ändra detta mått i efterhand? Ämnet räknas som den detalj i pipans anatomi som är mest direkt kopplad till röksmaken.

Kanalens Geometri

Röken kommer in i skaftet genom hålet i piphuvudets botten, passerar övergången där skaft och munstycke möts vid tapp och hylsa (mortise-tenon), fortsätter genom kanalen inuti munstycket och lämnar det genom öppningen vid munstyckets spets. Om tvärsnittet smalnar av eller möter en skarp kant längs denna väg störs flödet. Måttet har inte varit konstant genom historien: i register över lerpipor låg skafthålet på omkring 3,6 millimeter i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet, medan det i slutet av 1700-talet hade minskat till 1,6 millimeter. Arkeologer använder denna förminskning som ett mått vid datering av lerpipor.