Alternativa Träslag i Pipmakeri

Alternativa träslag i pipmakeri är de andrahandsmaterial som tillverkare tog till när briar inte fanns tillgängligt eller blev för dyrt. Eftersom inget trädslag helt kan matcha briarrotens värmetålighet och porstruktur ersatte dessa arter aldrig briar, men de gjorde det möjligt att fortsätta piptillverkningen under krigsår, embargon och ekonomiska nedgångar.

Testade Arter

I det dokumenterade urvalet finns lönn, körsbär, svart valnöt, ek, oliv, rosenträ, manzanita, mesquite, bok, hickory, bergslager, mahogny, ebenholts, buxbom och jujube. Även österländska och afrikanska hårda träslag som wenge och jichimu har testats regionalt. Problemet är detsamma: dessa träslag är oftast mjukare, deras porstruktur mer sluten, och kammarens insida mer utsatt för brännskador jämfört med briar. Därför lämnas huvuden av alternativt trä oftast tjockare, och i vissa traditioner behandlas innerytan ytterligare.

Körsbär: Den Enda Traditionen Som Överlevde

Av arterna på listan var det bara körsbärsträ som utvecklades till en bestående produktionslinje. I Frankrike tog Eugène-Léon Ropp 1869 patent på piptillverkning av körsbärsträ, och grundade året därpå sin verkstad i Bussang i Vogeserna. Enligt uppgift vände sig verkstaden från 1917 även mot briar, men märkets identitet förknippades med körsbär hela tiden fram till slutet; tillverkningen upphörde 1991, och märket övergick 1994 till Cuty-Fort Entreprises. Körsbärspipornas utmärkande utseende kommer av att barken lämnas kvar på huvudet.

I Amerika fortsätter Missouri Meerschaum, känt för sina majskolvspipor, att hålla serien Ozark Mountain, svarvad av lövträ, i sin katalog. Dessa modeller tillverkas av björkhuvud och erbjuds i lönn- och körsbärstoner; "körsbär" syftar här alltså på en färg- och formtradition. Se artikeln Majskolvspipa för märkets majskolvsproduktion.