Myten om Hundraårig Briar

Hundraårig briar är ett spritt påstående som förs vidare från generation till generation i pipcommunityn och som betraktar hur gammal rotknölen är som ett mått på ett pipblocks förträfflighet. Uttrycket, vars ursprung är oklart, dyker upp både i tillverkares marknadsföring och i samlares korrespondens; samtidigt avvisar en betydande del av de mästare som förstår sig på träbearbetning påståendet direkt. Diskussionen leder vidare till frågan om vad som egentligen avgör briarens kvalitet.

Var Kommer Siffran Ifrån

Hundraårssiffran har ingen enskild ursprungspunkt; den har närts från flera håll inom communityn. Ett av de mest kända exemplen är säljarkorrespondens: enligt uppgift skrev Comoy's of London i ett brev till den första ägaren av en sexpipsuppsättning från 1977 att roten som användes kom från Greklands berg och hade vuxit där i över hundra år. Sådana uppgifter har blivit ett stereotypt sätt att ge enskilda pipor en särskild historia.

Den andra kanalen är populärlitteratur i ämnet. Enligt uppgifter som förs tillbaka till Richard Carleton Hackers bok från 2000, Pipesmoking: A 21st Century Guide, sägs det att åldern på den bearbetade roten stegvis sjunkit under decennierna, ner till omkring femton år i billig produktion. Denna avtagande serie har med tiden blivit grunden för uppfattningen att "gamla pipor gjordes av bättre trä".

Båda kanalernas gemensamma svaghet är densamma: siffrorna bygger på uttalanden, inte på mätning. Eftersom en uppgrävd rotknöls ålder inte kan avläsas tillförlitligt från årsringar, är det i praktiken inte möjligt att bekräfta de åldersuppgifter som cirkulerar på marknaden.