Amy Lawrence Lowell

Amy Lawrence Lowell (1874–1925) är ett av de mest omdiskuterade namnen inom amerikansk poesi i början av 1900-talet, och en udda gestalt i tobakens historia. Poeten, som kom från den gamla Lowell-familjen i Boston, dolde inte sin cigarr under de år då det ansågs opassande för kvinnor att röka tobak öppet; de sjöskumspipor som i samlingar tillskrivits henne har också fört in hennes namn i piplitteraturen.

Liv och Diktning

Hon föddes den 9 februari 1874 i staden Brookline i Massachusetts, på familjens gods Sevenels, och tillbragte större delen av sitt liv i samma hus. Hon gick aldrig på universitet, utan bildade sig själv i faderns bibliotek och bland hyllorna i Boston Athenæum. Av hennes bröder var Percival Lowell astronom, medan Abbott Lawrence Lowell var rektor för Harvard University. Hon började skriva sent: hennes första diktsamling, A Dome of Many-Coloured Glass, kom ut 1912. Inom kort blev hon den amerikanska rösten för imagismen (Imagism) och redigerade tre imagistiska antologier; när riktningen formades efter hennes egen hand kallade Ezra Pound nedlåtande denna utveckling för "Amygism". Den 12 maj 1925 dog hon av en hjärnblödning i Sevenels, och året därpå tilldelades hon postumt Pulitzerpriset i poesi för boken What's O'Clock. Hennes samling av sällsynta böcker och manuskript donerades till Harvard University och bevaras idag i ett rum som bär hennes namn på Houghton Library.