Satiriska Porträtt av Piprökare

Satiriska porträtt av piprökare är ett visuellt material som mellan 1600- och 1800-talet bildade en egen genre inom europeisk tryckkonst. Deras gemensamma drag är att de framställer personen som håller pipan i handen inte som en värdig modell, utan som en typ med förvridna ansiktsdrag, sjaskig klädsel och ofta berusad. Dessa tryck räknas idag som en källa både till pipans historia och till den tryckta satiren; de bär spår av rökvanor, klubbordning och samhällsdebatter som var typiska för sin tid.

Från Den Flamländska Krogen till Det Engelska Trycket

Genrens ursprung ligger inte i trycket utan i måleriet. Adriaen Brouwer (ca 1605-1638) och den yngre David Teniers (1610-1690), som påverkades av honom, lämnade efter sig ett stort antal småformatiga målningar av bönder, soldater och spelare som rökte kritpipa i krogmiljöer. De överdrivna ansiktsuttrycken hos Brouwers rökarfigurer betraktas som en föregångare till karikatyren, innan denna fanns i tryck. Under nästa århundrade flyttade tyngdpunkten från måleri till tryck: eftersom trycket kunde mångfaldigas kunde satiren lämna en smal krets köpare och nå ut till gatans skyltfönster.