Pipa och Tobak i Den Gamla Handelspressen: Fakta och Myter

Pipa och tobak i den gamla handelspressen handlar om de pipregister som samlats i branschtidskrifter, handels- och konsulatrapporter samt industriuppslagsverk från mitten av 1800-talet till första kvartalet av 1900-talet. Detta material räknas som huvudådern i pipforskningens historieskrivning; det talar verkstadens, virkets och tullbokens språk. Samma sidor bär också de tidigaste kända skriftliga spåren av flera ursprungslegender som fortfarande cirkulerar idag. Den amerikanske pipförfattaren Ben Rapaports citaturval, publicerat på Pipedia, visar denna dubbla karaktär genom exempel samlade från spridda tidskrifter.

Sidor Som Talar i Siffror

Dessa publikationer står som fastast där de skriver om det som går att räkna. En tobakshistoria från 1901 anger att omkring fyrtio ton rå briar importerades till London årligen, och att Nürnberg och Ruhla vardera producerade en halv miljon pipor om året. Samma år noterar en skogsbrukstidskrift att kubbarna skars i omkring tjugofem storlekar och tre grundformer ("Marseillaise", "Relevé", "Belgian"). Enligt en rapport från USA:s handelsdepartement från 1921 bröts omkring sextusen ton rot per år på Korsika, och av de 1 813 ton grova block som lämnade ön 1911 gick 1 505 ton till Saint-Claude. En handbok i träarbete från 1936 anger i sin tur att blocken, som kokades och torkades i månader och därefter genomgick en lagring på upp till två år, skars i sjuttio olika storlekar, från vilka mellan sju- och niohundra modeller kunde tas fram. Var och en av dessa siffror bygger på en enda tidsperiodens publikation; ingen av dem har prövats oberoende.